I början utav veckan var jag och Chista på RMC i Malmö och påbörjade vår IVF-Behandling. Blandade känslor, jag är livrädd för alla sprutor jag ska ta, samtidigt som jag är helt överlycklig över att vi äntligen är på gång. Blev helt fullpumpade på information, tömd på blod och naturligtvis rotad i underlivet. Men läkaren känns bra, atmosfären på själva stället kändes bra, och all personal vi träffade verkade överlag väldigt kompetenta och bra, vilket känns riktigt skönt.
Läkaren sa att allt såg bra ut, och att vi har goda chanser att lyckas. Så jag hoppas att han har rätt, att det är vår tur nu.
Jag måste säga att jag är helt överväldigad utav allt stöd vi får från alla håll, känns verkligen som jag gjort rätt i att dela med mig utav vår historia.
Så tack så hemskt mycket, känns som att det är väldigt många därute som heja på oss, och jag kommer fortsätta berätta vad som händer och sker under resans gång.
Jag får väldigt många frågor på hur detta går till, vad de ska göra och hur lång tid allt tar. Och på RMC hemsida finns det en 10 min lång informations film om själva behandlingen som beskriver förloppet väldigt bra.Den hittar ni här ——> https://www.skane.se/sv/Webbplatser/SUS/Skanes-universitetssjukhus-Lund/Nyheter/Sjukhusets-webb-tv/IVF-behandling-RMC-Malmo/
Jag fortsätter naturligtvis att svara på era frågor, men för er som är extra nyfikna så kan ni titta på filmen.

Jag tog återigen upp med både sköterska och läkare det här med ridningen och att motionera, ville få en exakt förklaring till varför, och vad som kan hända om jag rider. Svaret jag fick va att de är rädda, att när de stimulerat mig till att släppa så många ägg som möjligt, så blir äggledarna så tunga att risk finns att de vrider sig kring sin egen axel och då stryper sitt blodflöde. Vilket i sin tur innebär att de dör. Så ja, jag ska nog vara lite försiktig under själva behandlingen. Om allt lyckas, är det ju som vilken graviditet som helst och jag kan då rida om jag känner för det. Och känner jag mig själv rätt kommer jag nog rida så länge det bara går.
Känns som att denna bloggen framöver kommer handla rätt mycket om ” bebisverkstaden ” och lite mindre om alla hästarna. Men då kanske fler vill läsa ;D

PraktikantMalin har ju gjort sin sista vecka här hos oss, och jag kommer sakna henne. En mycket duktig tjej, som inte är rädd för att hugga i och skita ner sig. Sånt gillar jag. Men jag hoppas jag kan lura tillbaka henne till att rida Rock lite nu när jag inte kommer få göra det.

2013 var ett bra hästår för mig. Placeringar upp till Msv B, bra kritik och uppmuntran att klättra högre.
Detta året hoppas jag blir ännu bättre.
Rock och jag ska jaga sista kvalet till Msv A, och förhoppningsvis innan året är slut prova på att rida en sån klass.
Magnolia ska ha sin Bellagiobebis runt midsommar. Kommer väl va halvt hysterisk när det närmar sig, hoppas på varmt väder, annars blir det kallt att campa i stallet nattetid.

Sen har vi nykomligen, Lille Alf. Precis fyllt fem, inte gjort mycket alls i sitt liv. Mest riden i skogen lite sprodiskt efter sin inridning.Detta hoppas jag kunna ändra på. Focus ligger på att jobba upp kondition och muskler, för att sen börja tävla så smått. Han står ju här till försäljning, och med det psyket, steget och utstrålningen han har så tror jag han blir ganska lättsåld. Han verkar okomplicerad med allt, och vem vill inte ha en sån häst?
Uppfödare och ägare till denna fina häst är inte mindre än Alf Carlsson ifrån Stuteri Degerhaga. När jag var hos dem för ett par veckor sedan och hälsade på, så blev jag helt överväldigad utav alla fina hästar som gick där. Vilken dröm, synd bara att det är så svårt idag att driva en avelsverksamhet med vinst, folk vill ju inte betala vad det egentligen kostar att tillverka och hålla dessa fyrbenta.

Planeringen i stora drag för året, hur vi kommer dit är genom träning, träning, träning, massa kärlek, en portion humor, lite blod, svett och tårar.

God fortsättning!

Ja, som vanligt är det ganska högt tempo i livet på Stall knaggagården. Precis som det ska vara.
Rock har lite välförtjänt vila, han ska få behandling utav Rikke imorgon, och sen sättas igång lite smått igen. Så all min fokus ligger just nu på Plura, min lilla hingstponnyplutt. Vi har mycket att jobba med, både på marken, i ridningen och med frisyren. Han har man som en islänning och den lever sitt eget lilla liv. Jag har fått kalla in experthjälp nu i helgen för att försöka få ordning på det hela. Det kan ju knappast bli värre iallafall.

Imorgon kommer alltså Rikke hit, och vi har en hel del kunder som kommer för att få sina hästar behandlade. Alltid lika häftigt att se henne jobba. Hon utför mirakel med våra fyrbenta vänner. Och jag hoppas kunna få igång ett samarbete oss i mellan så hon kommer hit åtminstone fyra gånger om året. Behovet och efterfrågan finns definitivt.

Ni har väl inte missat att min lillasyster kommer stå till förfogande här på gården framöver? Hon är egentligen mammaledig, men kommer arbeta två dagar i veckan framöver med utgångspunkt från oss. Här finns bra möjligheter för henne att arbeta då jag vet att hon vill att folk ska kunna rida i sadlarna de provar.
Annika är utbildad på UPH och är proffisionell sadelutprovare.
Hon tar även emot sadlar för försäljning, så har ni nått att sälja så vet ni vart ni ska lämna dem.
Hur ni får tag i Annika står på hemsidan under fliken sadelutprovning.
Välkomna.