Hästar-IVF-Livet-Kaos

I början utav veckan var jag och Chista på RMC i Malmö och påbörjade vår IVF-Behandling. Blandade känslor, jag är livrädd för alla sprutor jag ska ta, samtidigt som jag är helt överlycklig över att vi äntligen är på gång. Blev helt fullpumpade på information, tömd på blod och naturligtvis rotad i underlivet. Men läkaren känns bra, atmosfären på själva stället kändes bra, och all personal vi träffade verkade överlag väldigt kompetenta och bra, vilket känns riktigt skönt.
Läkaren sa att allt såg bra ut, och att vi har goda chanser att lyckas. Så jag hoppas att han har rätt, att det är vår tur nu.
Jag måste säga att jag är helt överväldigad utav allt stöd vi får från alla håll, känns verkligen som jag gjort rätt i att dela med mig utav vår historia.
Så tack så hemskt mycket, känns som att det är väldigt många därute som heja på oss, och jag kommer fortsätta berätta vad som händer och sker under resans gång.
Jag får väldigt många frågor på hur detta går till, vad de ska göra och hur lång tid allt tar. Och på RMC hemsida finns det en 10 min lång informations film om själva behandlingen som beskriver förloppet väldigt bra.Den hittar ni här ——> https://www.skane.se/sv/Webbplatser/SUS/Skanes-universitetssjukhus-Lund/Nyheter/Sjukhusets-webb-tv/IVF-behandling-RMC-Malmo/
Jag fortsätter naturligtvis att svara på era frågor, men för er som är extra nyfikna så kan ni titta på filmen.

Jag tog återigen upp med både sköterska och läkare det här med ridningen och att motionera, ville få en exakt förklaring till varför, och vad som kan hända om jag rider. Svaret jag fick va att de är rädda, att när de stimulerat mig till att släppa så många ägg som möjligt, så blir äggledarna så tunga att risk finns att de vrider sig kring sin egen axel och då stryper sitt blodflöde. Vilket i sin tur innebär att de dör. Så ja, jag ska nog vara lite försiktig under själva behandlingen. Om allt lyckas, är det ju som vilken graviditet som helst och jag kan då rida om jag känner för det. Och känner jag mig själv rätt kommer jag nog rida så länge det bara går.
Känns som att denna bloggen framöver kommer handla rätt mycket om ” bebisverkstaden ” och lite mindre om alla hästarna. Men då kanske fler vill läsa ;D

PraktikantMalin har ju gjort sin sista vecka här hos oss, och jag kommer sakna henne. En mycket duktig tjej, som inte är rädd för att hugga i och skita ner sig. Sånt gillar jag. Men jag hoppas jag kan lura tillbaka henne till att rida Rock lite nu när jag inte kommer få göra det.