Träningar/lektioner.

Under året som gått har jag haft äran att hjälpa/följa ett par ekipage. Jag har upptäckt att jag älskar att motivera/träna/pusha folk. Att se utvecklingen och att kunna jobba framåt. Att med ( oftast) väldigt små medel skapa harmoni och balans, förståelse för djuren och att hitta en röd tråd i sin ridning.

Jag har ju ingen ” utbildning ”, har ingen tränarlicens, bara mina egna erfarenheter, mina meriter och min envishet. Men tankar har länge gått på att man kanske ska skaffa sig det, så man har på ” papper ” att man faktiskt är kvalificerad till att undervisa/hjälpa folk. Synd bara att det är så krångligt, känns som att det är väldigt långt till strömsholm och Flyinge. Vi får väl se vad som händer, vem vet.. En vacker dag kanske jag kan titulera mig tränare, inte bara hobbyinstruktör.

Har i år fått förfrågan om att ta emot ännu fler ekipage, och det ser jag framemot. Jag lär ju mig hela tiden, utav era problem. Det ska bli en spännande vår/sommar, på många plan.

254785_10151254306256410_2143649164_n

Det här med att köpa/sälja häst.

Igår hade jag ett långt samtal med ” Alf s” ägare. Vi pratade om hur vi ska lägga upp planen för en försäljning utav honom.
Vilka för och nackdelar han har, hur man ska utforma annonsen så att folk blir intresserade. Finns många fina 5-åringar till salu i samma prisklass, men vi vill ju att ni kommer och provar just vår fina 5-åring. Alf är en riktigt fin häst, men han är ingen OS-häst.

10053_10152201007936410_215197244_n

Känns ju som att folk är beredda att betala hur mycket pengar som helst för en svårklasshäst, för att sedan inte reda ut att rida/förvalta dem. Varför nöjer sig inte ” medelryttaren” sig med en ”medelhäst”?
Alf kommer inte gå varken svår hoppning lr dressyr, men han kommer bli någons absolut bästa vän och följeslagare. Han har kapacitet att gå medelsvår, att hoppa runt 1,10-1,20. Han är supersnäll, stabil, bra sporthästmodell. Lättlastad, skadefri, säljes direkt utav uppfödaren, hemma på Degerhaga går både mamma och mormor att få se och träffa. De har ju hästens hela historia, ifrån det han föddes till idag. De kan berätta om hans syskon och vad de gjort/gör idag.
Detta är saker som jag hade uppskattat som köpare. En svenskfödd häst av en meriterad uppfödare. Men vad vet jag? Vad värdesätter ni när ni letar häst?

305934_10151602240021410_2028849581_n

Min bästa vän, Rock. Han är min lyxiga hobbyhäst. Han har samma kvaliteter som Alf, och se hur långt vi kom tillsammans, och vår resa är inte över ännu.

Detta tar död på mig =(

ont-i-svanskotan1_114227418

Nu är det snart en vecka sedan jag fick mig en luftfärd rakt in i väggen. Och smärtan i svanskotan blir inte bättre. Jag kan inte lyfta ordentligt, varje steg jag tar så känns det. Att sitta ner längre stund är rena döden, och jag börjar bli trött på att rulla ur sängen på morgonen.
Igår när jag var ute på morgonpromenad med hundarna så halkade jag, och det gjorde så ont att det svartnade för ögonen. Och tydligen kan denna smärta sitta i ett tag. Som om jag har tid med det?!? Får nog ge upp tanken att rida denna veckan, om jag vill att det ska läka ihop. Tur att jag gillar att arbeta mina hästar från marken, fast jag brukar ju kombinera det med ridning.

Nog gnällt. Hoppas alla har det bra i snöyran=)

Kung Bore på besök

Ja, vintern gör en blixtvisit i Gränum, men enl väderleksrapporten ska den inte stanna.
Och det är inge kul när det kommer snö på mjuk mark, bättre om den fått frysa till lite isf.
Det växlande vädret gjorde så jag idag la täcke på min bebishäst. Är ju inge roligt när det går från iskyla till hällregn på ett par timmar.
Det går ingen nöd på dem i lösdriften, de har fri tillgång på mat och vindskydd, men ändå. Jag vill inte att hon ska frysa. Hon är ju trots allt min lilla bebis.

Har bokat tid med länsstyrelsen för besiktning utav stallet/gården. Har ju redan haft miljö och hälsoinspektionen här och det var utan anmärkning, men nu är det inte gödsel och material på ridbanan som ska kollas utan allt annat. Jag vet att mina boxar är stora nog, att det är tillräckligt med ljusinsläpp, att jag förvarar grepar och dyl på avskilt ställe, att det finns dörrar i alla vädersträck, dörrbreddar och höjd till taket osv osv, MEN jag blir ändå nervös, tycker att det ska bli jobbigt men samtidigt skönt när det är gjort. Då har jag alla papper iordning för att få ha mer än 10 hästar, och då kan de riktiga planerna för framtiden sättas i verket.

Gyn, fertilitet och IVF

Nästa vecka är det återigen dags att besöka min gynläkare. Undra vad han har att komma med denna gången?! Fler nålar, sprutor, prover och piller antagligen. Och naturligtvis en sittning i den underbara gynstolen. Jag har gjort fler besök, stretandes , i den där stolen än nån annan jag känner. Men jag är inte bitter……Bara trött och less. Jag har ju slutat planera mitt liv som om jag skulle få barn inom de närmsta. Jag planerar med tillridningshästar, tävlingar och resor. Men någonstans så lever både jag och Christian våra liv på halvfart. Det var ju inte såhär det skulle bli. Vi skulle ju bli föräldrar oxå. Och Christian kommer bli världens bästa pappa. För vi har inte gett upp, vi kommer fortsätta att kämpa. Och jag nöjer mig med en liten illbatting, en liten trollunge som livar upp huset och förgyller våra liv. Det känns just nu avlägset, men det ska inträffa, det bara måste.

Bilden har jag snott på nätet, det är inte mitt ” gottebord”, men det är såhär det ser ut.. Tyvärr..

På Onsdag åker Peer-Boy hem till småland igen. Vi har kommit så långt som vi kan tillsammans och det är dags att nån annan tar över. Denna fin fina ponny, med sitt stora hjärta kommer göra nån liten ryttare lycklig. Jag kommer sakna honom här på gården, han har en väldigt stor personlighet och kryper gärna in under skinnet på en.
Och ni som frågat angående att använda honom i avel, vänd er till Maria Ahl på torpalyckans stuteri. www.torpalyckan.se
Där hittar ni all info som ni behöver, och jag lovar, ni kommer inte ångra er om ni väljer nån av deras hingstar.

Inte ridit på flera dagar!

Har nästan abstinens.

Rikke var ju här i Lördags och behandlade massor utav hästar. Tycker att det blev en riktigt lyckad tillställning, och att alla verkade nöjda, inte minst hästarna.

Jag hade henne till att titta på både Rock och hingsten.
Rock var det inte mycket att orda om, hon berömde mig för arbetet jag lagt på honom och sa att han var jämn, mjuk och fin i muskelaturen. Lite skillnad från när hon tittade på honom första gången för två år sedan. Jag blev så glad. Alla timmar jag har lagt på denna häst har ju verkligen gett utdelning. Men jag hade blivit förvånad om hon hittat nått större, han har ju gått som en klocka hela hösten.
Så Rock fick mest lite underhåll, ett par nålar för att bibehålla mjukheten och för att öka lite blodgenomströmning. Och imorgon har han vilat klart och det är dags att sätta foten i stigbygeln igen.

Hingsten hade lite fler låsningar, vanligt på hästar som betäcker vid hand, ljumskar och kors får jobba hårt. Fick lite övningar vi ska göra tillsammans så får vi hoppas det löser sig.

För er som missade Rikke denna gågen och vill ha en tid, så kommer hon tillbaka i December.

Summering utav helgen.

Vilken fantastisk häst jag har!!
Han ger mig inget gratis, jag får jobba för varenda steg. Men vi har kommit en bra bit på vägen och vi har gjort det tillsammans.
Tre klasser ridna, Msv c 65,8%, msv b:4 63,7 % och msv b:2 63,2%. Och jag är supernöjd. Hårt motstånd och fina kommentarer utav domarna. Sen är det ju extra roligt när nån av de ” stora ” ryttarna kommenterar och säger att det så prydligt och fint ut, och att min häst är vacker.. Men det sista visste jag redan ;D

Jag vill tävla mer!!! Önskar så att jag hade en häst till att tävla på denna nivån. Jag har ett alldeles för stort hopp mellan Rock och påläggskalven Daisy. Så vet ni nån elr ni själva kanske har en häst som ni velat att jag skulle rida så tveka inte att höra av er.

Snart dags att sätta sig och planera nästa säsong. Men först ska Rock få lite vila, lite massage, akupunktur och sen ska han få hoppa med Emma. Det blir hans belöning.
Och mål för nästa säsong.Det blir nog att etablera sig på nivån jag är nu, men första kvalet till Msv A är ju satt, så man vet aldrig. Om Mollis säger att vi är redo för större utmaningar så kör vi. Pia Sohl sa ju till mig i lördags att nu när jag sätter byterna så blir det inte svårare, ska bara lära mig snurra runt lite i galopp med så går resten av bara farten. Vi får väl se om hon har rätt.

Laddar inför årets sista tävlingshelg

Rock har gjort en bra säsong, vi har nått våra mål och rosettsamlingen är utökad. Jag är så nöjd med vad vi tillsammans har gjort detta året. Målet var ju att debutera honom i Msv B, och det har vi gjort.

I helgen så är det en tvådagars tävling på ORK. Rock ska gå tre klasser. Msv c:1 Msv b:4 och Msv b:2. Och jag hoppas att vi kan avsluta med bra resultat.
Efter denna helgen ska Rock få lite välförtjänt vila. Det är ju redan nu dags att börja planera inför nästa år, och upplägg med tävlingar, men först ska vi pusta lite. Han ska få gå i skogen och hoppa lite hinder, bara va.

Personligt…

Såhär ligger det till….

1. Det spelar ingen roll hur vanligt det är med ofrivillig barnlöshet eller hur många procent av befolkningen som behöver assisterad befruktning. Din upplevelse av situationen är din egen.

2. Du kommer att möta många självutnämnda fertilitetsexperter som plötsligt vet allt om hur stress och fruktsamhet hör ihop. De har själva blivit gravida på första försöket och kommer att säga saker som att du är spänd som en sträng. Att du ska försöka lite mindre. De förstår inte att de ger dig hela skulden för ett sjukdomstillstånd. Att de säger: genom ditt sätt att vara och tänka gör du dig själv infertil. Att om du bara är lite softare så kommer det som du försökt med i flera år att funka. Att kvinnor blir gravida under brinnande krig, men att du klarar av att göra din kropp totalt ofunktionell, bara genom att tänka. Genom att vara du.

3. Ingen kommer att spekulera särskilt mycket i om din partner är spänd som en sträng eller inte, och hur det påverkar fertiliteten.

4. ALLA känner några (som kanske känner några) som försökte få barn i flera år. Och först när de kom fram i adoptionskön – DÅ blev hon gravid! Detta är totalt oanvändbar information för dig. Om en adoptionskurs, hemutredning, långdragna kommunpolitikerbeslut, 250 000 kronor och åratal av processer med adoptionsförmedlingar är vad som krävs för att göra dig fertil – ser situationen knappast ljusare ut för det. Stäng örat.

5. Kanske tänker du att det ska bli lättare att bli gravid om du bara är lite gladare. Om du svassar runt i stora tyger på en strand, spelar beach volley och klättrar i djungeln. Eller bara går på en konsert. Och vips har det roliga i livet också blivit en prestation. Du sitter vid en lägereld och gapskrattar och tänker gud vad jag borde vara fertil just nu. Jag tänker ju inte på det alls!

6. Men (motsägelsefullt nog): pausa inte ditt liv, hur gärna du än vill det. Du blir inte mer fertil för att du slutar spela tennis, lägger ner bandet, låter bloggen dö och tappar kontakten med bekanta. Ibland kommer det att kännas som att alla aktiviteter som inte genererar barn, är onödiga att lägga tid på. Det är en tankefälla. Fortsätt leva.

7. Det kommer att komma dagar/stunder/perioder då du tvivlar på om du ens vill ha barn. Du sliter som ett djur att få ett liv du inte vet hur det är att leva i. Du kommer att träffa snoriga fyraåringar, korviga, missnöjda bebisar och sjövilda ettochetthalvt-åringar mitt i pågående fertilitetsutredning och fråga dig: vad i helvete håller jag på med. För jag detta krig mot min egen kropp på grund av normer, för att det förväntas av mig? Tänk om jag inte vill! Den känslan kommer kanske att vara skamligast av allt. Men den är helt rimlig. Alla som vill bli föräldrar eller väntar barn har massor av motstridiga känslor i kroppen; förväntan, bävan, kärlek, längtan, oro för att ångra sig sen när kolikbarnet väl ligger där. För dig är den processen segdragen. Du gör ett val varenda månad, att kasta dig huvudstupa in i något helt nytt. Och varje månad blir du besviken. Några veckor senare håller du andan och dyker igen. Och blir besviken igen. Boja på och boja av. Mitt i allt kanske det finns en liten lättnad, en liten vinlust. En liten äventyrslängtan. Mitt i all den bottenlösa frustrationen. Och det är okej.

8. Testknarka är ett tråkigt ord. En testknarkare är inget man vill vara. Men ovisshet är också tråkigt. Så du kanske köper test för 2.50 på nätet och testknarkar dig igenom en vecka i månaden, sprängfylld av otålighet. Övertygad om att det där strecket som NÄSTAN fanns där i morse, kanske finns där på eftermiddagen. Du kommer att se många streck där inga streck finns. Du kommer kanske att ljuga om hur många test du förbrukar, som ett sätt att verka mer sorglös än du är. Sladda förbi köksbordet och utropa; men oj, jag ska ju ha mens snart, kanske dags för ett test? När du egentligen är inne på ditt artonde. Dubbelbestraffa inte dig själv. Känslan av misslyckande när det sista testet i förpackningen visar negativt är tung nog, redan innan du lassat på skammen över att vara en testknarkare. Du gör ditt bästa. Du testar dig fram.

9. Ha inte så bråttom! – kommer många att ropa och veva med armarna. Kanske känner du dig dum då. Girig. Men i själva verket handlar det kanske inte om att få ett barn i morgon. Utan om rädslan för att aldrig någonsin bli förälder. Att harva runt i barnlösheten i åratal och komma ut på andra sidan utan ett dunigt litet huvud mot ditt bröst. Om någon kunde försäkra dig om att du kommer att få ett barn om sju år, skulle du kanske coola ner, boka en resa till Mexico, slarva bort några ägglossningar. Men det finns inga garantier. Och det är det som gör ont. Det finns alltid folk som har försökt längre än du. Som är inne på tjugosjunde IVF-försöket och tycker att du är en rookie som bara försökt i drygt ett år. Men se upp! Detta är också en skamfälla. Är du frustrerad och orolig så är du.

10. Och mitt i allt: rädslan för att vara den där maniska, fixerade, gränslösa barnzillan.

11. Kanske är det många omkring dig som frågar när ni ska skaffa barn. Kanske känns det jobbigt. Eller så är det precis tvärt om: ingen undrar någonting. Det finns en total tystnad kring det där ämnet som påverkar hela ditt liv. Trots att du berättat om barnlösheten för vänner och familj, kanske ingen frågar hur det går. Var tydlig då, säg att du vill att de ska fråga dig om läget på barnfronten (om det är det du vill). Om de fortfarande inte kan/vill/vågar nudda vid ämnet, berätta hur ofta du är i behov av en avstämning. Ni kanske kan ha ett tecken. När du håller upp lillfingret är det dags för barnsnack. När du håller upp handen är det stopp. Huvudsaken är att du inte känner dig ensam, eller drar dig undan. Om du precis fått ett rejält bakslag kan det kännas helt outhärdligt att sitta runt ett middagsbord med sina närmaste och prata om en film. Det är bara du som kan uttrycka vad du behöver. Vifta med fingret. Var ego.

12. Du kanske får tidiga missfall som barnmorskan kategoriserar som sen mens. Och kanske känns det just som en sen mens. Men kanske känns det som en enorm förlust. Kanske har du redan räknat ut datum för beräknad förlossning, smekt dig över din platta mage, berättat för din bästa vän och spånat på hemliga namn. Rivit fram ett par för stora leggings som låg längst in i garderoben, eftersom de snart kommer att behövas. Missfall är aldrig ditt fel. Oavsett om det kommer tidigt eller sent. Att vilja för mycket kan inte generera ett missfall. Och bara du bestämmer vad som har hänt i din kropp. Du har rätt att uppleva händelsen precis som du gör oavsett vilka känslor som härjar i dig. Oavsett om det känns som ett förlorat barn eller en ond blödning.

13. Googlar du efter recept på rabarberpaj hamnar du på Familjeliv. Googlar du efter vandringsresor hamnar du på Familjeliv. Googlar du på ”extremt tidiga graviditetstecken” ”plussa sent” eller ”spökstreck” (dvs intorkade strimmor på graviditetstest som med ett tränat öga kan likna positiva streck. Folk fotar, lägger upp och jämför) hamnar du garanterat på Familjeliv. Och där finns ingen kraft att hämta. Bara nojor och fakta du inte vet var du ska göra av. Du kanske finner en gemenskap med andra som också vill älta hur vanligt det egentligen är att vara gravid TROTS att man har mens. Men Familjeliv är inget tvärsnitt av befolkningen. Där finns ytterligheterna, de mest frustrerade och drabbade av alla. Känner du för att börja halsa hostmedicin, ha sex i en hammock och sluta med citron – gör det. Men försök att sålla bland uppmaningarna. Och inför familjelivsförbud om det bara stjäl din kraft.

14. Det finns faktiskt några positiva saker med den här barnlösheten också. Du och din partner kanske teamar ihop er. Tillsammans bygger ni upp en gemensam längtan som inte hade funnits där om det gick på första försöket. IVF-sprutorna kommer definitivt att bota din skräck för nålar. När du injicerat din egen mage upp till tre gånger om dagen, känns blodprov som en petitess sen. Och om er strävan faktiskt leder till ett barn, är det en viktig resa ni befinner er på. Som ni kan se tillbaka på och dra en massa lärdomar.

15. Men för det mesta är det bara skit att vara ofrivilligt barnlös. Gör ditt bästa för att den här fasen ska vara så bra som möjligt för dig. Oavsett hur den slutar. Barn är ingen rättighet! skriker folk. Nej det är det inte. Men du längtar efter ett ändå.

Ny svindyr dressyrgjord.

De senaste i ” måste ha ” kategorin för mig är den här.

Ny gjord från Eric Le Tixerant. Kallas även för den franska gjorden. Den unika ergonomiska designen förebygger många onödiga belastningsskador och har en massa andra positiva effekter.

*Blodgenomströmningen ökar och hästen har lättare att andas
*Den fördelar trycket mot bröstmuskeln
* Hästen får ett friare rörelsemönster
*För bästa komfort är elastisiteten centrerad under hästen
*Om man har problem med att sadeln glider fram eller bak så detta en väldigt bra gjord då gummiplattan på gjorden gör så sadelgjorden stannar i sitt läge
*Bra för hästar med sadeltvång

Denna måste ju funka klockrent på en häst som Rock. Hans sadelläge stämmer inte riktigt överens med hur min sadel tycker det ska vara. Då får man ju göra det bästa av situationen och försöka göra det så bekvämt som möjligt för oss bägge. Annika ( syrran ) hade en sån hemma för ett tag sen som jag kikade på, och hon tror att den kan hjälpa oss lägga sadeln i rätt läge, så vi provar.