Ätit huggorm och druckit ättika!

Ungefär så är statusen på mitt humör. Blir nog lite taggtråd till lunch oxå.
Tycker synd om min omgivning, mest om Chista. Jag har humör och temperament i vanliga fall, men just nu är det löjligt. Jag går igång på precis allt, minsta lilla sak får mig att fullkomligen explodera. Och eftersom jag måste bita mig i tungan på jobbet och ute i stallet så är det Chista som får ta smällarna. Sen att han inte vet när man INTE ska argumentera med mig är ju hans problem. Han är lika het i humöret han, så nu slår det gnistor om Herr och Fru Bergman.

I övrigt känner jag inte så mycket ännu, lite ont i huvudet, det spänner och drar i magen och jag är naturligtvis öm där jag satt sprutorna. Svullen är jag med, ser redan ut att vara i tredje månaden. Men ännu har jag inte lyckats träffa några blodkärl, så jag är inte blå åtminstone.

Igår fick jag stifta bekantskap med en ny spruta, Orgalutran.Ve och fasa säger jag bara, nålen är fan trubbig. Det var inte skönt alls, och jag kan inte fatta att man inte kan få denna varianten i ” pennform ” som Gonal-F sprutan. Då är det ju engångsnålar som man byter, inte föruppdragna sprutor som denna. Jag ser inte framemot kvällens sprutor, inte nånstans.

Imorgon är det dags att återigen åka ner till Malmö för ett ultraljud. Då får vi se om stimuleringen fortskrider som de planerat, eller om vi får avbryta eller öka dosen. Undra hur många fler turer det blir fram och tillbaka innan det är dags för äggplock. Vägen dit är så tråkig och med tanke på humöret jag ligger inne med just nu så känns en två timmar lång bilfärd ihop med Chista mindre lockande.

På hästfronten så fick Rock sig en skrittrunda i skogen med Astrid igår. Jag är så tacksam för all hjälp jag får med mina fyrbenta.
Magnolias juver har börjat ändra lite form. Jag är ju och pillar på henne flera gånger om dagen, så minsta förändring märker man ju av. Men än är det långt till fölning, hoppas jag, vill inte ha nått förtidigt fött föl oxå, känns som att jag har nog att tänka på.