Våren är här och allt rullar på.

Äntligen har våren hittat till Gränum. Visst, det är lite kyliga nätter ännu, men dagarna är ju helt underbara.

Tävlingen i Karlshamn stryker vi ett stort streck över!! Rock gjorde ingenting annat än att skrika och härja. Han trodde han blivit hingst och utmanade alla som stack upp.
I första klassen blev jag 5:a, och han var knappt ridbar. Ingen broms, huvudet i skyn och jag kämpade på som en galning. Han började med att i första halten ge ifrån sig ett stridsrop. Han tyckte nog att även han skulle hälsa på domaren.
I andra klassen blev jag 7:a, och här var han fin på framridningen, hade lugnat ner sig och slutat skrika. Men… Så fort vi kom in på banan var det dags igen. Denna gången hade jag broms, men inga bakben. De hade jag tappat utanför. Han är ju helt fenomenal på att dra upp huvudet, släppa ryggen och skicka iväg sina långa bakben. I detta läget är han inte rolig någonstans. Det var så illa att tårarna brände bakom ögonlocken när jag red ut. Varenda gång han gör så här så får sig självförtroendet sig en törn och man börjar tvivla på sin ridning.
Tänk om han bara kunde gå som han gör hemma och på träning? Vill bara ha in en fullträff, jag vet ju att vi kan.

Ultra går från klarhet till klarhet. Nu sitter galoppfattningarna och hon har påbörjat sidvärtsrörelser. Styrkan kommer och nu kan man börja ana att det finns muskler på damen. Just nu är hon riktigt rolig att arbeta med.

Ryan har landat och har funnit sin plats. Är en lugn och stabil herre som vet om att han är hingst, men anser att man inte behöver hävda sig speciellt. Alla andra vet ju redan att han är hingst ändå.
Vi tog vår första ridtur igår, ett litet pass på banan. Tanken är ju att han ska fullt igång, han behöver bygga på lite bakdel och skaffa sig lite ork inför betäckningssäsongen.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *